sneglade lite över axeln på metrotidningen i handen på kvinnan i sätet bredvid och såg artikeln om att amelia inte säljer när det är män på omslaget. och det lslog mig att vi kvinnor kanske är för dåliga på att objektiviera männen? visst jag vet att bla bla i könsrollssnacket och jämställdhetstider så är objektivieringen något dåligt och jag är jäkligt trött på hur kvinna, som bild, sprids. för nog agerar vi alla lite till och från efter den mallen, som egentligen inte är människan kvinna, utan begreppet kvinna? men hur som, ibland kan ju det där med objektivieringen ha sina fördelar. ibland kan det vara en skön paus att inte behöva ha mer att erbjuda än ett kön. och kanske är det nåt män får prova på alldeles för lite utav? den där pausen när de inte är något annat än en vandrande snopp och inte behöver vara det... inte behöver starta krig, slåss eller kalla nån för hora - utan de bara får vara ett objekt?

har just fått en liten dos konståkning, påtal om objektiviering. att vara konståkare är banne mig bland det manligaste som finns. men bortsett från det så är det maigiskt och dosen var alldeles för liten, särskilt när alla dessa sjukt duktiga ryssar och en schweizare har lagt av. tyskarna överlägsna och eftersom de inte har den vanliga konkurrensen av;


tatiana och maxim.
blev lite ställd just nu när jag såg att pravdas site var på engelska... nåja...

Var med i Maria Vuitton´s tävling, priset är de snyggaste pumpsen ni kan tänka er! Den som vet bäst - vinner!


nä, lite platon innan profiler kanske?!

puss och kram

Andra bloggar om: konståkningsem, tv, amelia, metro, objektiviering, och trams