Kaoset

Jag måste gnälla lite ekonomi nu - jag gick ur a-kassan av en anledning. Moderaterna ändrade villkoren så att jag helt plötsligt inte längre skulle få a-kassa när jag sedan blev arbetslös.
Det hade varit så enkelt om jag bara låtit bli att gå ur där. Men, men.
De ändrade villkoren innebar att då jag varit sjukskriven till följd av en våldtäkt och efter sjukskrivningsperioden pluggat - så hade jag för lång tid för att den skulle räknas som överhoppningsbar och därmed ingen inkomst att basera a-kassa på.

Gott nog.

Problemet är att - äger man sin egen lägenhet, så som jag gör då jag köpte den en gång för 20 år sedan för 40tusen, så får man inte försörjningsstöd - eller socialbidrag, som vi säger lite vardagligt. Man får heller inte ha pengar på banken eller bil.
Så då måste man sälja sin lya, vilket enligt mig är helt puckat, då den har lägre hyra än vad en hyresrätt någonsin skulle ha. Oh well.
Bostadsbidrag får man endast om man har barn alt. är mellan 18-29 år.

Så vad händer - jo, tack vare ett avgångsvederlag jag fick när jag sa upp mig från mitt jobb och att detta avgångsvederlag kan räknas som inkomst så får jag då a-kassa från alfakassan. Detta avgångsvederlag fick jag ju då efter att jag gått ur pga de ändrade reglerna. Jag betalade så snällt in a-kasseavgiften under min sjukskrivning och edn peroid under min studietid - inga problem. Fackavgift och a-kassa, solidarisk som man är.

Eftersom jag jobbar 16 timmar i månaden och därmed tjänar 1400 kr efter skatt, så får jag från alfakassan 2178 kr efter skatt. Någonstans i Sverige sitter det alltså någon och har räknat ut att 3578 kr är en rimlig inkomst för en fd. student som efter studierna är arbetslös.

Intressant.

Summan av kardemumman - om du blir våldtagen i detta sketna land så må för guds skull inte dåligt av det.
Om du väljer att studera och därmed skaffa dig kunskap - skyll dig själv, för i slutänden straffar det sig.

Det var det - nu ska jag fortsätta få skäll av min mamma, som är här på besök och surar över röran och har gett mig en ungefärlig diagnos innefattande alla bokstäver från a-ö...

Men jag är glad. Fattas bara.

Ciao



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0