såg den här bilden hos bästa pyttis. och började sätta den i relation till min egen kropp och penntricket. ni vet penntricket, som det iallafall snackades om på 80talet. "testa om du har hängpattar genom att sätta en penna under brösten" ungefär. hölls den kvar så var det just hängpattar du hade. för oss utan veck överhuvudtaget pga bröststorlek så gav detta lite huvudbry, men, men. jag har iallafall testat rumpan och ja, jag skulle nog kunna skriva det här inlägget förrumpa helt enkelt. men så till rachel-vad-hon-nu-heter och magen. undrar hur långt det är kvar innan jag kan skriva förmage?! jag är vad man skulle kunna beskriva som, minst sagt, ofast. om nån nu ville veta. jag hörde nån gång att jag myntade uttrycket 'mjuffig' men jag tror att jag blandas ihop med någon annan, för jag minns inte att jag skulle ha mjuffat till det så att säga...

och idag var det föreläsning om sapfo. kärlek som njutning eller kärlek till sanningen och bla bla bla. och tragedins och lyrikens inverkan på demokratin. och det där att livmodern vandrar runt i kroppen. vad är det frågan om? det gick tusen år och ändå ingen som tyckte att 'näää, men det där låter väl inte så rimligt'... jag vet inte när de slutade benämna fruntimmer som hysterikor, men nån gång på 1800talet kanske, slutet. och samtidigt slutade anse att det en 'hysterika' behövde var... hmm... stock?
själv har jag bestämt att platon hade asperger. logos över patos liksom.
själv fortsätter jag köra på 'oooh, wow, du kan tänka..?!"

nä, nu ska jag äta linssoppa och slappa ett tag.

puss och kram

Andra bloggar om: studier, filosofi, ister, och trams