men ibland får man vara ytlig och sörja tingestar

Jag är lite ledsen i ögat nu. Jag har trampat sönder min tiara;

Jag vet inte när det skedde och jag veeeet att jag får skylla mig själv som hade den på golvet. (använde den när jag fotade). Men jag är ledsen ändå. Den har följt med mig genom hela min barndom, då när jag trodde att jag var en prinsessa på riktigt. Och så efter några år fick den flytta in i mitt vuxenhem. Och världen är ju inte som i sagan, man kan inte önska saker hela hur hårt man än kniper ihop ögonen. Ena piggen har gått av och nu tänker jag tjura genom att vägra läsa läxan. Jag tänker äta praliner och se på Förhäxad tills jag somnar. Så det så.

puss och kram

Andra bloggar om: men du kan skylla dig själv du med, tiara, barndomsnostalgi, jag är suuuur, prinsessa, och trams

Var inte ledsen. Tiaran är fortfarande en tiara. Den har bara fått sig en törn, en skavank och också blivit vuxen.

Visst är det som L80 säger ovan.
Tiaran har bara blivit vuxen.
Men trist ändå förstås. MEN, en tiara är ändå alltid en tiara!

Ja jag hörde att de börjat visa förhäxad igen :) Har dock sett alla avsnitt 290 gånger. :P hihi!
Ska köpa nån LITEN tiara till Stella. Vet du vart man kan få tag på en sån? Hon ska fotas om 1½ vecka :)

va depp :( hur är det annars idag? kram

L80: tycker din tanke var så fin, sen fick jag panik över att tiaran skulle fly hemmet och skaffa eget...
hmm =/

annika: lite trist är det, för att inte tala om klantigt, hade jag haft nån att skylla på åtminstone...

alexandra och stella: tillverka en egen :) eller trixa ihop nån av en ljusmanchett eller kolla bland leksaker..

maria: här är det bara bra, kram

Vad surt, går den inte att laga?

elisabet: jaaa, visst är det en suuuuring?! hehe.. men jag ska försöka löda ihop den igen, nån dag... men det blir ju ändå på nåt sätt inte samma sak...