jag har tänkt på en sak nu. i ungefär en halv minut eller så. för när jag var nere och postade brev och köpte kaffe så blev jag påhoppad av nån som sålde omega-3 och jag har köpt mina i ullared på gekås. så efter att ha kollat deras hemsida och läst " Det senaste försäljningsrekordet sattes fredagen den 17 november 2006 med en dagsförsäljning på drygt 20 miljoner kronor!" så slog mig tanken; tänk ifall de skulle starta en webshop oxå?! varför har de öht inte redan gjort det?! de skulle ju konkurera ut hela jäkla sverige... folk vallfärdar ju dit liksom...

aaah, jag behöver billiga dvd-skivor som inte är mörkblå som biltemas.

och jag behöver hårda plastfickor till pärmar. har hittat 1 som jag vill ha, med metall i ryggen, men man kan ju för 17 inte betala 10spänn för en plastficka... eftersom jag vill ha ett gäng... och om jag säger varför så kommer alla bara att säga SLÄNG!. men jag vill sätta in program från teatrar och sånt jag varit på i pärm, men de är så tunga, så de hänger ju som bara där i sina plastfickor. behöver nåt stabilare. på 70talet fanns det hårda plastfickor och det är nåt sånt jag letar efter...

gosh, äntligen kaffe. ska väl sätta igång med pluggandet oxå. vi ska göra nån uppgift, som vanligt. nåt med nån text på engelska och maijakovski, eller hur han nu kan tänkas stava med 'våra' bokstäver, som säkert har ett namn de oxå... och naturligtvis glömde jag att posta en grej, fasiken. men, men... och inte är det heroes ikväl, nån sketen svensk serie med per morberg. jag ogillade honom redan innan jag läste den här intervjun... jag måste nog kopiera in den oxå.

FÅORDIG. Osympatisk, dumdryg och ondskefull. Under hela sin skådespelarkarriär har Per Morberg gestaltat obehagliga figurer. Men som brutal machokock i matlagningsprogrammet "Vad blir det för mat" fick han i somras plötsligt känna på hur det är att bli folkkär.
Fast han verkar inte vara särskilt glad för det när vi träffades över lunch.

Känns det inte lite märkligt att plötsligt bli folkkär som tv-kock?
? Ja, haha. Livet är märkligt, eller hur?

Men hur känns det?
? Jag skiter i det totalt, jag skiter i det. Jag skiter i alltihop!

Det tror jag inte att du gör.
? Jag hatar att göra intervjuer! Jag har gjort det i 25 år. Jag är fed up, jag är så fed up på att tala om vad fan jag gör för någonting och vad folk tycker om det. Samma jävla skit varenda gång. Kan vi inte snacka om någonting annat?

Vad vill du snacka om då?
? Ingenting egentligen. Inte ett skit! Jag vill bara sitta tyst hela tiden.

Du har inget att säga om det som händer innan och bakom, tankar och idéer, det som inte visas i tv?
? Jag tycker inte att det är intressant att berätta om det.

Varför inte? Du använder till exempel rätt okonventionella redskap. Skär lamm med sticksåg och skalar potatis med högtryckstvätt?
? Det har jag gjort i 15 år. Och det ser man ju där, vad fan ska vi sitta och prata om det för? Titta på det, säger jag. Folk kommer fram på gatan och säger: "Fan, vad jag gillar ditt program". Åtta personer på vägen hit stoppade mig och sa det. Då blir jag glad och säger tack. Det räcker! Jag har hatat den här jävla intervjusituationen ända sedan innan jag kom in på scenskolan. I 30 år!

Du vill inte ens ge ditt program extra uppmärksamhet nu när det sänds i mer undanskymda TV4 Plus?
? Jag skiter i det också. De får sända det var fan de vill! Det skiter väl jag i! Det får gå precis vad fan de vill! Måste jag ha några åsikter om det också? Vad är det du vill veta, vad är det jag ska berätta? Jag har ingen lust att lämna ut mig. Jag har ingen lust att tala om varför jag tycker det är jobbigt att bli intervjuad ... Hur ska du göra reportage om det här då? Skriva att jag är en gris bara? Gör det!

Eftersom du inte är intresserad av att prata så föreslår jag att vi avslutar lunchen under tystnad.
? Ja, har du inga frågor så kan vi avsluta den här intervjun.

Du vill ju inte svara på några.
? Jag svarar ju på frågorna hela tiden. Men du ställer ju inga.

Du, vi avslutar det här nu.
? Okej, det är inga problem för mig. Tack då.

jag är inte riktigt med, är det ett skämt eller? annars tycker jag att han bara ska va tyst. han sköt en zebra och tyckte att det var manligt. jag kanske är töntig, men jag är inte road... han har säkert barn oxå. hu.
nu har jag absolut inget emot folk som är dryga, men det här är bara som nån osnuten 5åring.

jag är skitnervös inför att köra imorn. jag tror att vi ska köra till södertälje nämligen...

jag undrar hur folk har tid med pojkvänner, jag skulle aldrig orka. jag är för ego. umgås en massa när man vill göra egna-saker. det verkar för jobbigt. fast det är klart att jag vill vara dyrkad jag med...

man skulle kunna spanska. så man kunde bo i barcelona... jaja, puss och kram på er!


Andra bloggar om: per morberg, ullared, gekås, plastfickor, studier, omega-3, och annat trams