saker gjorda: plockat lingon, virkat, köpt thaimat
alkoholintag: kanske är det för att jag har druckit varm choklad som jag är arg...
dagens fråga: la la la la?
dagens låt:  marit bergman spelade på tv:n idag. det är väl den enda musik jag har hört
dagens känsla: så otroligt sårad
dagens citat: "jag har inte gjort dig nåt" nähä, varför gråter jag nu då?


vi plockade 30 liter lingon idag. jag kanske plockade fyra. men mer behöver jag ju inte för att göra sylt :) jag satt mest på en stubbe och svor över att det inte gick att ta närbilder med mammas kamera. pratade inte alls med lingonen faktiskt. mest med mamma. men ja, hon sa att jag var en förtjusande människa. och även om det råder helt delade åsikter om det just nu, så är det hennes. åsikt.

så här är det. jag tror inte längre att jag kan känna empati eller sympati om jag inte tycker väldigt mycket om nån. när den här tjejen dog och jag berättade det för mimo och han sa "ja, hon har inte haft det lätt" så blev jag sur/sårad, för att han lägger empati på henne, men inte kan lägga det på mig, som haft honom som en plågoande i mitt liv så länge och som har sagt de hemskaste saker man kan höra till mig, om mig, samt allt annat, våldtäkten osv osv. totalt egoistisk reaktion från min sida, med andra ord.

och hemsk. så jag frågade hur jag skulle sluta vara en sån hemsk människa. för jag tycker inte särskilt mycket om mig själv när jag är så här. jag är ju den som förut trodde att man kunde förändra världen genom små ringar på vattnet. dvs, att jag är snäll mot en person, så är den snäll mot en osv osv...

och nu så sitter jag här och bölar igen, över något annat förvisso. skitsamma, bara jag slipper bli påmind om hur lite jag är värd hela tiden, så löser det nog sig. och jo, det är tråkigt när folk dör. självklart.

imorn ska jag ner på stan. såg ett par skor jag har i fönstret i en butik här, så jag måste kolla om de är dyrare el billigare här. sen såg jag en tio kronorsaffär och en pärlbutik. jag tänker börja göra egna smycken. tror jag liksom. som att jag orkar. jag tycker inte ens det är fint med pärlor på smycken så där, men, men. jag tror på pyssel.

sen lär jag väl koka sylt oxå. skulle behöva baka matbröd oxå. och komma på nåt man kan använda päron till. för vi har så mycket goda päron, men man kan som inte ha dem till nåt.

jaja, nu ska den här hemska människan lägga sig ner och sova.

puss och kram

männen, kärleken? det jag är ledsen över är att jag inte får plats i hans liv öht. han kan inte bortprioritera någon el något annat för min skull. utan det är alltid jag som ska stå tillbaks, finnas där och plocka fram när han har tråkigt och ingen annan finns där för att leka med honom. det här att han inte kom ihåg vilken dag rättegången min var. men frågar samma dag via msn "är inte rättegången nu i krokarna då?" men går därifrån på en gång med ett "Nä, nu ska jag sova hej då" trots att jag satt där i andra änden.... jag kanske är fånig, men gör man så? drar man tunga ämnen och sen drar därifrån? som att man skiter stenhårt i det. och sen glömma bort. att han inte ens kan svara på mitt sms om text-tv:n och min förövare. jo, det här är viktiga saker för mig. bara för mig. jag vet, men ändå. då kan man väl skicka en bekräftelse att man har läst det?! särskilt när man berättar att man iallafall skickar 100 sms i månaden till andra... så fick jag "jag hade en stressig dag"... jaha, vad fan hade inte jag då`? ska jag tycka synd om honom....

och så här är det alltid. visst, mina saker kanske är fåniga, jag vet det. men ska jag liksom alltid rycka på axlarna och tänka "skitsamma" och gå vidare. och nu när jag sitter där i telefon med honom och han vet att han har sårat mig och någon annan ringer på den andra telefonen. då tar han det samtalet? och sen när jag förklarar att en normal och snäll kille hade lyft luren och sagt till den andra personen att han skulle ringa upp snart... och då fick jag till svar "jag är inte din dadda, var som folk"...
och jo, visst har han oxå rätt, men jag är ju som i den sits jag är mellan svek och påbyggnad och efter det man gjort mig kan man som inte begära att få fortsätta bete sig hur som, då krävs lite extra ansträngning om jag ska börja lita på igen...

nå, hur som är han sur och jag är sur och så var vi där igen. när jag ber honom att lämna mig i fred och låta mig vara... och man vet att det bara är att lägga ner alltihop... så har det varit varje gång. för tusende gången nu säkert. och ändå tycker vi så mycket om varandra, som vi gör. ja, han säger iallafall att han tycker om mig, men ja, vi når ju inte fram till varandra, så...

jag funderade på päronmuffins. men jag var mer ute efter nåt som höll utanför frysen.. hmm...