saker gjorda: idag har jag tydligen sovit länge och jämrat mig lite över magont
alkoholintag: druckit lite mineralvatten
dagens fråga: varför heter bodies without organs bwo numer?
dagens låt: cruicify - tori amos (text) Nothing I do is good enough for you
dagens känsla: att det är synd om mig, fnö fnö
dagens citat: jag förstår inte att man har barn. jag klandrar ingen för att ha satt mig till världen, men jag tycker att livet är väldigt överskattat.*



* morrissey


ok, jag börjar med spanien och tar det jobbiga livet sen.

tisdag: det var kul att flyga. som bergochdalbana light. pirr pirr i magen. däremot är sterling världens lågbudgetflyg och isch, första klass nästa gång tack. hade sååå ont i nacken resten av dagen... och på flygplatsen i malaga insåg jag igen att tyskar är fan rätt jobbiga. och högljudda och urk. på eftermiddagen åt vi naturligtvis paella, som sen blev lite standard, så mamma är rätt trött på ris iallafall. men det var gott och ölen i spanien är god.



det här är gatan vi bodde på mjo, taget i grådaskväder..

onsdag: alltså de här unga, manliga spanjorerna är väldigt artiga. de hälsar och önskar god morgon och så när man går förbi. inte på något slemmigt flåssätt, utan bara av, jag vet inte, respekt för kvinnan eller nåt. solade dock lite för länge på takterassen och brände mig. mjo.



torsdag: besökte droppstensgrottorna och ja, det var vackert och mäktigt. dock, spanjorer är galna och saknar farmförhållning. haha... nä, men de lever bara för stunden, vilket är en rätt härlig inställning, men man kan inte räkna med att saker blir som man tänkt. och lite så där, taxi går endast att beställa tio minuter i förväg osv. provade sangria, som skulle vara mycket godare ifall de använde vitt vin, men, men...



för varför lägga ny cement om någon klivit i den?

fredag: såg en flamencoshow på kvällen. tyvärr var det ju lite av vrak de fått tag på och inga fräscha snygga babes, men det var imponerande ändå. riverdance kan dö, flamenco rockar! och en annan undring som dök upp är varför det inte är massa tjockisar i det där landet, som i usa. för i spanien äter man inte nyttigt. saker är fritterade och brödet är vitt och det dricks öl och vin...



lördag: ösregn. blä. men vi gav oss av till picassomuseet i malaga ändå. och jag tycker att allt som är abstrakt är otroligt inspirerande. mamma vill dock mer ha zornkullor. mjo.



och ibland roade jag mig med att smygfota folk då...

söndag: så träffade vi min brorsas 'kompis' som är lite för kär i honom och vägrar låta honom vara och som alla säger är helt psyko. hon var jättesöt och rar och sen på hemvägen började hon skrika på honom att hon hatade honom och aldrig mer ville se honom osv (ja, det var alltså bara de där då) och jag visslade lite, för så där har jag aaaaaaldrig sagt eller gjort. grattis, jag är psyko. nå, även om min pappa konstaterade att det räckte med en leopardia i familjen.

måndag: var bara en slödag

tisdag: var det avsked och vi träffade brorsans spanska familj. underbara människor som bara pratade spanska, men som man förstod ändå för att de gestikulerade hela tiden. hur roliga som helst. och sen på natten blev jag sjuk och på onsdagen flög vi hem.

jaha, det var det, nu till livet hemma. jag är fortfarande dålig och natten till igår var iiiinte rolig. kräk kräk kräk osv. och då för att gå till ->


jag vill bara få känna mig speciell.....
mina päron är fortfarande kvar, eftersom jag fortfarande är dålig. men, men, lite bättre är jag ju.

och jag har kommit på varför jag är som jag är. ok, missuppfatta mig inte nu. jag tycker att föderskor ska få tillgång till all knark och smärtlindring de vill. inga problem. men tänk på att det är just jag som är med om det här och att jag jämför mig med andra. så är det.

när min brorsa föddes var barnet viktigast. mamman skulle mest sluta sjåpa sig. så mamma fick ingen bedövning, trots att de klippte upp och sydde igen henne. helt sjukt, men så var det iallafall
när jag föddes, var det så viktigt att mamman hade det bra, så de tryckte i henne bedövning. kruxet var att barnmorskan uttalade dessa ord. och jag har då insett att de där sekundrarna innan och under och jag kanske ska säga timmarna istället, har gjort att jag känner mig bortprioriterad och hela tiden kämpar för att få komma i första hand hos nån. mm, så är det.
visst, jag säger detta lite på skämt, men vem vet...

ja, som sagt har jag inte kunnat göra så mycket här på hemmafronten, men jag läste nästan ut alkemisten, där i spanien. underbar bok, även om det var lite mycket 'gud' i det hela. kanske var därför jag drömde att jag dränerade paradiset på vatten så att det vissnade ner och dog....