saker gjorda: vaknade lite för sent för att det ska kännas kul att göra något
alkoholintag: har bara hunnit med grönt skogsbärsté än
dagens fråga: måste livet endast vara en kamp och strid?
dagens låt: sånt är livet - anita lindblom text
dagens känsla: gaaah, ångest!


ok, nä, det är ingen idé att jag går kursen på su. jag tar liksom livet av mig nu. det är för mycket. jag pallar inte denna stress. så här är det, om jag går den kursen och klarar den så anser de att jag ska stå till arbetsmarknadens förfogande för samma tid, dvs 25%. så då måste jag helt plötsligt fixa ett jobb för 10 timmar i veckan. och vad ska jag göra, tvinga mitt jobb att ge mig tio timmar i veckan?! som att de kan garantera det, när jag endast kan jobba dagtid. plus att de har ju knappast lust att betala för att jag ska gå utanför schemat. för normalt betalar ju försäkringskassan det, men inte nu som det verkade då... och då ska jag fixa allt det här, för det är ju inte så att man får någon hjälp från de där som vill ha väck en från statistiken. och jag klarar inte av oviss framtid. jag vill ha kontroll och planering. och nu blev det bara för mycket. särskilt eftersom kursen inte är något jag har någon användning av, utan mer att jag ville prova ifall min hjärna klarar av att fokusera sig för plugg. och jag kan ju som inte fixa jobb innan jag vet om jag behöver ett, för om jag inte klarar av kursen blir jag sjukskriven igen typ. jag orkar inte sånt här. det är för mycket. alltså jag vet att det kanske verkar fånigt för andra, men för mig är stressen och ångesten för stark. jag tror helt på att jag är utbränd. och jag sa att en distanskurs inte riktigt går att jämföra med ett arbete, och nu kan jag inte få svar förrän på måndag, för då skulle hon ha kollat upp det närmare så nu har jag en vecka framför mig av nervositet och ångest. och jag skulle verkligen behöva göra något som kändes trevligt och inte gav mig ångest. nu. typ. hjärtklappning, hjärtklappning. lalala. och så hatar jag att jag är så här vek, men jag kan inte hjälpa det. det är min kropp som reagerar helt utom min kontroll.
och om jag inte får något jobb, ska jag söka tjänstledigt från mitt nuvarande jobb då eller kommer jag att få sparken. jag menar visst, jag kan väl ta en sänkning och leva på den, men om jag inte jobbar, räknas det som arbetsvägran då och jag får sparken? det är för mycket... lalalalali

det är inte värt det. snart kommer jag väl att börja tappa hår igen.

jaja, jag har iallafall slutat att hosta.

ge mig lite jävlaranamma. leva livet, nu ska jag leva livet, jag leva livet, jag leva livet, dom ska få se vem dom roat sig med!

männen, kärleken?

Sånt är livet, sånt är livet
Så mycket falskhet bor det här
Den man förlorar, vinner en annan
Så håll i vännen som du har kär

ok, nu har jag slut på ncisavsnitt så jag får väl gå över till csi-miami... naturligtvis borde jag sortera något, men jag är för stressad för att kunna fokusera på att göra något vettigt. gaaaah. jag måste verkligen köpa en avslappningsskiva. en sån där där någon talar om hur man ska göra och inte en sån med bara avslappningsmusik. nån gång kanske jag får det gjort oxå.

vilken värdelös dag. jag vill bara dö. och så vill jag sluta känna mig fånig för att jag känner så här, för jag orkar inte försvara mitt beteende och mina känslor.

om jag hade plats skulle jag köpa ett marsvin, men jag har ingen plats för någon bur. ett virvelmarsvin gnos gnos gnos. måste nog åka hem till någon som har katt och kela lite.

----> oooh, jag fick just posten och världens finaste kort, från världens finaste, unga tjej, där hon hade listat saker jag var bra på. *puss* vet inte riktigt vad jag har gjort för att förtjäna världens bästa vänner... men det är jag som har dem, världens bästa. så det så.

svarade typ på veckoinfot, tackade lite kort för passningen. eftersom jag inte kan behärska mig. det jobbiga är ju nu att jag måste maila henne om att jag fått någon slags kontrolluppgift där det står att jag ska ha fått 14000 som jag inte alls har fått...