lussebullen gör come back
saker gjorda: ätit frukost. på typ den nivån ligger det
alkoholintag: nix, men i måndags...
dagens fråga: jag önskar alla avsnitt av vänner istället för att fråga något.
dagens låt: oblivion med canis lupus. det är nog dessutom deras bästa!
dagens känsla: trötthet
har egentligen inget jag direkt känner att jag vill skriva om. är lite nervös inför imorn och jag vet att det är därför som jag är så jäkla trött idag. har iaf försökt att fylla i papperna från försäkringskassan idag, men som att jag har koll på hur många timmar jag jobbar per år el nåt sånt. och det är ju uppgifter de redan har liksom. är så trött på sånt här. fyllde i exakt samma papper för ett halvår sedan. men jag antar att det ingår i deras arbetsuppgifter att arkivera papper. så jag ska väl inte sura över det.
eller egentligen är det inte själva mötet jag är nervös inför utan mer att det är kl 13 och jag har en annan tid kl 15 och däremellan kommer jag antagligen att decka sönder av trötthet och så är dagen förstörd och 15mötet inte lika givande. plus att man naturligvis är rädd för att man ska träffa en surpuppa. pratade med en tant där en gång. skulle bara in och lämna papper och fråga lite saker och jag satt säkert och väntade i 20 min innan dessutom. hon log inte en enda gång. det normala är ju att man imiterar den andra människans ansiktsuttryck inom 5 sek. det kan ni testa när ni ser på tv och någon ler, hur ni själva börjar, kanske inte storle, men iaf göra någon min ditåt... osv... nå, jag log som besatt, men inget. inte en endaste reaktion. sånt gör mig rädd.
är kallad till uppropet i krimonologin, men jag ska ju inte gå. däremot tänker jag hoppas på att den finns som distanskurs till hösten. för då banne mig ska jag bli den nya leffe the king! nä, men jag vet inte vart jag hör hemma liksom. kan ingen bara ge mig pengar så att jag kan ha ett hobbyrum där jag kan måla, skriva, sy, plugga och så jag kan volontärarbeta enbart. jag klarar inte av det här med bestämda tider och struktur tror jag. och så andra människor man tvingas interagera med. det här människoförtrycket att man inte får välja vilka man ska ha inpå sig. det här förtrycket att man måste följa normen för att må bra. annars blir man förtryckt till osäkerhet och depression. suck.
åt iaf en lussebulle till frukost idag :)
Kommentarer
Trackback