Så kom jag hem och där satt jag och glodde, totalt oförmögen att göra någonting. Så kan det gå när man lider av Melrose Place-abstinens.

Anna Odell är dömd. Ur min synvinkel så påverkar inte det konstverket mer än att historien skrivs om, men det hade ju fortsatt att leva oavsett om hon blev dömd eller odömd, så att säga. Och alla andra konstnärer som blivit dömda för småsaker i detta land har ju ändå fortsatt vara konstnärer med framgång. Och konsten har inte lyssnat nämnvärt på att den inte får existera i alla former. Särskilt inte när tex Lars Vilks sålde sina dagsböter som konstverk osv... Ibland blir jag bara så kär i kreativa människor kreativitet.
Naturligtvis förstår jag att folk blir galna runt om och tycker det ena med det andra, men de ser det inte ur det konstnördiga perspektivet, som jag snöat in på. Vad jag inte visste om lagen var däremot att man inte får ta livet av sig om man vill, då får man dagsböter...
Det jag tycker är synd med hela historien är att Odell varit tvungen att konstant motivera sitt verk, vilket stämplar det där att konsten måste ha ett syfte. Eller att konstnären måste ha ett syfte... Jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att hon har varit tvungen att berätta om att hon agerat efter en självupplevd incident som skedde för cirkus 15 år sedan, det är lika tråkigt som när Freud ser en gam i en Da Vinci-tavla och kommer fram till att han måste vara homosexuell - det där med att man måste knyta konstverket till konstnärens person. Men visst, absolut, jag skulle väl kanske inte uppskatta Paul McCarthys verk om helt saknade kontexten kring dem.

SvD
DN
Saftonbladet
Saftonbladet 2
Expressen

(det kan tilläggas att i SvD är det bla Åsa Moberg som skrivit ett inlägg i debatten, ett inlägg som hyllar Odell, till skillnad från andra. Och jag tycker det är intressant eftersom Åsa Moberg är medförfattare till en av de mest fascinerande böcker jag någonsin läst - Adams bok.)

Nu ska jag väl hitt' på nåt å göre. Puss och kram

Okej, nu har jag bara ett avsnitt av säsong 2 kvar... Jag har inte köpt säsong 3, för inte trodde jag att man kunde sluka 27 avsnitt på ett kick. Jag pratar om Melrose Place. Kan ingen bara ge mig säsong 3?! så där så att den hänger på dörrhandtaget när jag kommer hem imorn. Jag kommer att ha abstinens nu, men jag kan inte förmå mig att klicka hem säsong 3 redan, jag har ju för 17 studier att sköta... Men OJ vad jag vill ha.

Jag har för korta käkmuskler, så nu gör det ont när jag försöker gäspa. Så kan det gå.

Min favorit"doktor" har uttalat sig igen, jag vet inte, men hon börjar bli lite av hälsosidornas Linda Rosing... Så där - gör vad som helst, säger vad som helst, för att få vara med i tidningen. Nu menar hon, Annika Dahlqvist, att hennes diet skyddar mot svininfluensan. Okej, nu menar jag ine att man behöver vara hysterisk inför en influensa, det är väl som alltid, antingen får man flunsan eller inte, men det är så sjukt kul med smittskyddsintitutets reaktion på doktor Dahlqvists uttalande.

"Enligt Smittskyddsläkaren Åke Örtqvist finns det ingen kost som kan skydda mot svininfluensan.

– Det går inte ens att argumentera mot den här typen av resonemang som hon för. Det är helt enkelt alldeles för dumt, säger han."

Just så är det.

Jaha, fredagens bestyr bestod ju av att hålla muntligt föredrag på ett slott. Jag utgick ifrån att tanken var lite att vi skulle öva på att vara guider och inte så mycket hålla föredrag inför våra kursare. Jag vet faktiskt inte riktigt hur det gick, men jag tror inte att jag var fööör tråkig iallafall. Men jag vet inte vad de tyckte om att jag ljög ihop en historia där mitt i min guidning, egentligen för de hann nog aldrig ge mig riktigt med respons. Men nu är det gjort iallafall. Jag som hatar att hålla muntliga redovisningar. Så nu får jag bäva inför nästa veckas uppgift istället och för c-uppsatsen.

Jag vill dock aldrig sluta plugga, kan det inte finnas tillfälle för oss som bara vill lära oss mer och mer hela tiden...

puss och kram

Kolla in den här sidan: Playingforchange.com

Lyssna på musiken, budskapet, ja allt... Man blir så glad.

puss och kram

så var det dags att byta språk. Italienska en lördagsmorgon kan väl aldrig vara fel?

Ställde just väckarklockan, eller nä, det gjorde jag inte, för vem använder väckarklocka 2009? Jag ställde alarmet på mobilen. 05:45, kan jag senast gå upp - är det verkligen mänskligt?!

Imorn ska jag totalt göra bort mig inför mina kursare, men det är smällar man får ta.

puss och kram

Ibland undrar man om den verklighet man tror att man lever i verkligen existerar. Surfade just DN.

Jag menar har det inte gått lite väl långt när vi börjar gräva i ambassadörers mailboxar för att få veta huruvida de handlade på eget bevåg eller inte? Eller att en 16åring kan driva en annan unge till att mörda någon? Eller att det dyker upp lagförslag i England om att fildelare ska få sin internetuppkoppling avstängd? Eller att Michael Jackson är död? Vad är det frågan om, någon gång skulle jag bara vilja vakna upp och världen där ute tedde sig helt ... vanligt beige och normal.

Att försöka påstå att jag aaaaldrig tänker dricka igen skulle väl förvisso en lögn, men jag kanske kan sluta tro att denna 35åriga kropp klarar av att vara vaken dygnet runt utan att det tar en vecka att återhämta sig. Att man inte är ung längre märks, även om diverse barnsligheter inträffade på tidigare nämnda fest. Dock inget jag anser att jag stod för, snarare var utsatt för, hehe...  Men nu vill jag varken se alkohol eller höra klockan slå morgon någonsin igen.

Första skoldagen. 'jaha, vad ska ni skriva c-uppsats om?' ähum... jag som liksom hade svårt att få ihop sidorna till min fina b-uppsats.. jag har ingen aning. Dessutom ligger hjärnan och drar på lågvarv, så att säga... ämnesförslag mottages tacksamt.

Ja, nä, förortspirog och ett avsnitt av Mellis kanske...

Puss och kram

Just det, som ett brev på posten kom det information om första kursveckan och dess examinationsuppgift.
Mailboxen blinkade till och ett mail från en av mina kursare gluttade fram;



och det beskriver väl det hela ganska bra...

puss och kram

Okej, okej, jag får väl erkänna att mitt intresse för Johan Palm är sisådär va. Jag såg nog den säsongen av idol, men var nog rätt neutral där, även om det alltid är roligare med rock framför sliskig nyproducerad RnB... Nu råkade Mymlan pusha lite för hans blogg däremot... Så jag tog mig en titt och jag hänger inte med riktigt, varför Aftonbladet väljer att ompublicera bloggen som ligger på hans hemsida eller tvärtom? Det här kommer att förbrylla mig länge känner jag... En annan sak är att ... hmm... nävars, jag tror iiinte att det är unge herr Palm som skriver bloggen... Inte om man utgår ifrån hans, hrm, svar på de frågor han fick i tv, jag tror att det är folk från Sony, som plitar i den... men visst...

Varför jag nu skriver det här inlägget överhuvudtaget... Nåväl.

Fadde har oxå en blogg. Eller två.
Idag såg sms:en ut så här:

"vänta ett tag, är det sant att
nån brud tjatade här förut om
att Fadde var hennes drömkille"

"va?"

"Ja, jag kom på att jag såg
det på löpet lite snabbt i
måndags, men glömde
fråga om det..."

och där ringde Pannkakan upp mig:

- det är den här hästbondebruden.. som verkar vara helt mediakåt och har vikt ut sig här och där... hon är så långt från stureplans silikonisar man kan komma typ, har nån gård nånstans... (underförstått att 'vaaarför är de ihop?')
- men det hade ju han oxå, han hade ju nån gård i Småland förut, när han var gift
- aa, just ja...

Och jag säger så här: VARFÖR vet jag sånt här? Och slänger ur mig det som att det är helt självklart att alla vet att Fadde har haft en gård, för det är ju viktiga saker... mmmhmmm... Ibland vill man slå sig själv med en paddel i skallen...

"Varför jag nu skriver det här inlägget överhuvudtaget... Nåväl."

Puss och kram

Ibland kommer kliver man ut ur duschen, inte som en ny människa utan som två...! Skavsår på låren är inte en myt.
Mental note: två och ett halvt kilo Polly har bestämda åsikter om vart det tänker leva resten av livet.

puss och kram

Jag hade inte tänkt kommentera Madeleine Leijonhufvuds inlägg i debatten kring åklagare Hillegrens uttalande, men here we go. Tidigare i år skrev jag en post om offerrollen och synen på offer. Om min fascination över att 'offer' hela tiden används som något negativt och att det anses som rätt att vägra vara offer. Om hur jag själv å det bestämdaste struntade i den konventionen och vägrade låta bli att vara ett offer - jag är ju det, liksom, varför förneka det. Hur som helst så konstaterar Madeleine Leijonhufvud:
"Ingen människa som får se sin våldtäktsanmälan hamna på Rolf Hillegrens bord kan uppleva att anmälan blir objektivt prövad."
Och visst är jag glad över hennes ambition där hon på sitt eget sätt försöker komma till rätta med problemet, så som hon upplever det, MEN jag måste bara inflika att bara för att man är offer, bara för att man har blivit våldtagen så är man ingen idiot, som accepterar saker hur som helst. Eller bara för att man är offer så betyder det inte att man inte skulle ha styrka nog att för en diskussion med Hillgren eller stå upp för sig själv. Naturligtvis reagerar alla olika efter en våldtäkt och naturligtvis har man öppna sår, men om jag talar utifrån mig själv så skulle jag inte ha några som helst problem med att själv ifrågasätta herr Hillegren. Jag tror nämligen att om man är kompetent nog så kan man skilja på jobb och åsikter. Och ett uttalande i pressen må få skäll och mörkrädslor att skaka, men att kräva någons avgång utan att granska den personens arbetsinsatser känns inte som något jag vill skriva under på.

Hillegren har valt att själv svara på Madeleins inlägg i Svensken. Och han står fast vid sin åsikt. Jag måste dock säga till Madeleins försvar, att visst, det verkar kanske inte riktigt som att Hillegren är världens bästa lyssnare och saknar rätt stora mått ödmjukhet, men iallafall. Och det är när han börjar förklara sitt tidigare uttalande, som det  - i mina ögon bara blir värre.
Hillegren berättar om intervjun som ledde fram till uttalandet som lett till en JO-anmälan och rasande människor.
"Sedan kom vårt samtal in på frågan om samtycke som till och från varit på tapeten, då vissa vill ha den inskriven i lagen. Där berörde jag ett högst teoretiskt exempel, nämligen fallet med kvinnan och mannen som har ett regelbundet sexliv. En dag gör kvinnan polisanmälan och påstår att en viss kväll upplyste hon sin man om att hon inte ville ha samlag, vilket inte respekterades av mannen. Trots det genomförde han samlaget, varvid hon förhöll sig passiv /.../ Det är dock min bestämda uppfattning att den relaterade gärningen inte förtjänar minimistraffet för våldtäkt som är två år. Däremot finns det ingen anledning att uttala sig om straffvärdet, då fallet aldrig lär hamna i domstol på grund av de beviskrav som gäller – inte på grund av ovilja att åtala."
Jag inser här att jag börjar ändra åsikt, får man göra det mitt i ett inlägg? För det är just HÄR den viktiga delen ligger - förundersökningen. För nog ska väl ovanstående exempel faktiskt hamna i domstol? Om man inte hittar de trådar som finns att dra i så är man en dålig åklagare. Punkt. Inte för att man tycker att det "inte är värt två år".

Jag har läst i massor med bloggar och massor med kommentarer kring denna historia om att "ställa upp för husfridens skull".... Om "tjatsex" och hur folk verkar tro att det handlar om att döma "tjatsex" till våldtäkt, eller snarare verkar det som att folk är livrädda för att de skulle vara våldtäktsmän/våldtäktskvinnor och försvarar Hillegrens uttalande med näbbar och klor. Jag tycker att Julia Skott har skrivet ett utmärkt inlägg kring tankarna på vem man själv är i situationen. Och för att gå tillbaks till resonemanget "ställa upp", så kan ni med fördel läsa Elins inlägg om ifall man säger ja, så är man iallafall inget våldtäktsoffer.

 

Okej, jag tänkte lämna lite tips så här inför studiestarten. Först och främst - naturligtvis studera.nu.

Sen - kolla med din bank om de har något studentpaket. Jag menar inte att göra reklam, men Nordea har det, vilket innebär kostnadsfritt visakort osv... Och det går säkert att sno ihop något vilken bank man än har.

Om du är fackligt ansluten - kolla med ditt fack om de betalar din kurslitteratur. Vissa fackförbund gör det, beroende på vad du pluggar. Och passa på att sänk fackavgiften - man får lägre avgift om man är studerandemedlem. Endel fackförbund har även så att man betalar en engångsavgift på 100kr under tiden man studerar, så det kan ju vara värt att fundera på att gå med i ett passande förbund - om inte annat för att få den 'nyttiga' förbundstidningen.

Kurslitteratur hittar man ju oftast billigare på nätet. Jag brukar först kolla Lycknis. För ny kurslitteratur, som oftast är billigare än adlibris, bokus, cdon och internetbokhandeln gäller ju fritt porto om man studerar. Annars kan man söka bland annonserna för begagnad kurslitteratur.
Andra sajter för att söka begagnad litteratur är kurslitteratur.se, studbok.net, kurslitt.se, boktorget.se, bokbörsen.se och kolla även på antikvariat.net. Annars så kan man med fördel kolla upp olika högskolors second hand-butiker eller forum för bokförsäljning. Glöm för all del inte blocket och tradera.

Kolla även upp de medlemskort du har här och där. Fackförbundskort kan ge fri entré på olika ställen. Andra kort ger rabatter i form av procent på det man handlar. Kolla även skyltar vid kassan när du handlar, jag tror att det var i Örnsköldsvik jag såg att de, på Myrorna, gav 10% rabatt till studenter. Så utnyttja ditt studentkort.

Det var det, jag får återkomma om nya tips plingar till i skallen.

Puss och kram

Ja, om man nu kan spara pengar på att betala pengar... Men jag har hört att det är så det fungerar.
Nåväl, veckans bloggtema är ju pengar.

Vaknade 13:29 i dag, utan att ha somnat om en enda gång. Trodde inte det var sant, men när jag kände efter så förstod jag varför - halsont, febrig, yr och värk i muskler och leder. Huuua! Men det var bara att bita ihop och börja morna sig.
Ett jobb utfört och en kursregistrering senare blev det soffan och Melrose Place.

Nu sitter jag och funderar på om jag har något kul att berätta... Ptja, eftersom jag gillar Strindberg så köpte jag den här boken på bokbordsturen. På skoj så där. Annars köpte jag en konstbok med Frida Kahlo och någon essäbok om Strindberg och så några bara för att de var billiga... Och med billiga menar jag 1kr. Men det blev inte tungt att bära i år inte.

Puss och kram

Med anledning av gårdagens inlägg och Rolf Hillegrens uttalande, så kommer fortsättningen. Peter Sunde, från Pirate Bay har slängt in en JO-anmälan. Rolf Hillegren förtydligar sig lite;
– Man brukar ju säga att ett nej är ett är nej och det kan jag ju i och för sig hålla med om. Det är naturligtvis ett allvarligt brott mot en gentlemannaregel att inte acceptera det. Men det är inte värt två års fängelse.

Jag vet inte, jag känner mig allmänt uppgiven just nu, men samtidigt gav Rolf mig nytt hopp, vi kanske kan börja diskutera gentlemannaregeln istället. Vi kanske kan få en lag med hårda straff, som heter 'brott mot gentlemannaregeln' för kanske är det lättare för, framför allt män, att ta till sig våldtäkter som även ett mansproblem om det innebär ett brott mot andra män?

Personligen tänker jag inte JO-anmäla, jag tycker väl att Rolf är i sin fulla rätt att säga vad han tycker, det betyder ju inte att han arbetar utefter sina personliga åsikter...

Jag har just läst det mest puckade uttalandet på länge. Naturligtvis kommer folk att rasa nu, i Saftonbaldet, i Sexpressen och i bloggar, i Svensken och i Draken... och jag är inte sämre jag.

– När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse, säger han.
Han, i det här fallet är kammaråklagare Rolf Hillegren. Jag vet inte, om han och andra inte tycker att det är värt två års fängelse, så ja, då kanske de ska låta bli då, helt enkelt...

 Och naturligtvis rasar folk;
– Jag blir mörkrädd. Det är ju det här som vi hela tiden slåss mot, fördomarna om vad som är en riktig våldtäkt och inte, säger hon.
Hon i det här fallet är Riksdagsledamoten Anna König Jerlmyr, och ja, hon uttrycker den där PK-åsikten som de flesta uttrycker nu, men som merparten inte agerar efter... För sååå många gånger det ordats här och där i bloggar och i debatter att man inte ska kunna fälla när ord står mot ord, det måååste finnas bevis. (det kursiverade är INTE min åsikt).

Problemet är att jag tror inte att folk vet vad som gäller under en rättegång av detta slag. Jag ska bara ge ett exempel på ett blogginlägg;
"Feministiska strömningar har de senaste decennierna skapat en viss grad av rättslöshet för män i väldtäktsmål. Som om män alltid ljuger och kvinnor aldrig gör det." (Stefan Stenudd)
För det handlar ju om det här att kvinnor skulle sitta i rätten och ljuga sig blå i ansiktet. Men saken är den att som målsägare, när du vittnar är du ålagd att tala sanning, annars kan du bli dömd för mened, medan den åtalade kan ljuga hej hallå fritt, den åtalade kan aldrig bli dömd för mened.
Och däri ligger en stor skillnad när det gäller dessa ord mot ord-fall. För jag vet faktiskt ärligt talat inte vad folk kräver för bevis när det gäller våldtäkter? Det är ju väldigt sällan någon annan bevittnar det hela. Att det finns DNA - ja, men ord mot ord då...
- Han våldtog mig
- Hon ville
Så vad gör DNA för skillnad? För mig är det helt självklart att det handlar om trovärdighet i berättelsen. Och jag har inga som helst problem med det. Ibland är han mer trovärdig och ibland är hon det. Det som däremot borde uppröra är när nämndemän säger saker som 'ja, det var en våldtäkt, men den åtalade förstod inte det, så ergo kan vi inte straffbelägga denne'. Vad är det frågan om, en våldtäkt är en våldtäkt är en våldtäkt. Det finns INGA gråzoner.
Det här är ju som att vi skulle sitta och bråka om precis allt, för precis allt handlar ju om ord mot ord...
- Han rånade mig
- Nä, han gav mig den
eller
- Han tände eld på huset
- Nä, jag gick bara förbi just då
osv osv osv

Nå, jag tycker att hela den här debatten visar på vilket stort problem våldtäkter är och tänk om vi istället för att ägna så mycket tid till att diskutera eventuella straffåtgärder ägnade lite tid till diskussionen hur man förebygger problemet, hur man får män/kvinnor att sluta våldta...?!
Jag gissar även att om våldtäkter skulle upphöra att ske så skulle de ljugande kvinnorna oxå försvinna....

För några år sedan gick jag en kurs hos Ecpat. Hur ska jag beskriva den? En kurs för blivande volontärer och om barnsexhandeln. Ecpat finns ju inte till för att göra folk paranoida, utan för att lobba så att frågan tas på allvar. Naturligtvis blir man ju mörkrädd när man kommer till insikt om hierarkin som finns inom vissa pedofilgrupperingar. Det hela går ut på att hard core-pedofiler som varit med i gemet länge har högre status än newbies. De har ju som hobby att byta barnpornografiskt material med varandra och det rör sig inte alltid om spånhuvuden där bakom datorerna utan om personer med stor kunskap om hur man kodar filer, undviker att bli spårad av polisen och ja, helt enkelt täcker sina spår jäkligt väl. För att klättra inom hierarkin är det ju då viktigt att de delar med sig av nytt material hela tiden. Vilket innebär att nya övergrepp måste ske. Det hela är fruktansvärt och får det att vända sig i magen på vilken normalt funtad människa som helst, därför tycker jag att det är bra att Saftonbladet tar upp frågan, när det gäller hur vanligt folk publicerar sina semesterbilder på nätet, utan eftertanke. Jag tycker att Daniel Lagerlöf, på Ecpat beskriver det himla bra;
"– Att lägga ut precis alla barnbilder på en helt öppen hemsida är som att lägga ner det privata fotoalbumet i tunnelbanan. Jag skulle personligen vara ganska restriktiv med familjebilder på nätet. Samtidigt får man inte bli alltför paranoid."
För det är rätt lätt att plocka ner dessa bilder på sin egen dator och sen presentera i ett heeeelt annat sammanhang och då är det inte så sött och gulligt längre.
(Att sen Saftonbladet väljer att illustrera artikeln med just nakna barn på en sk semesterbild går ju att diskutera)

Så blev det en sväng in till stan iallafall. Köpa lite kurslitteratur. Jo, men visst, jag tänkte plugga lite språk oxå. På distans. Liten biljett till kulturfestivalsevenemang införskaffades och så en sväng till Galleri Ikon, för att se Peters utställning. Nu finns det ingen info om den på hemsidan, men den pågår t.o.m söndag, så passa på att hasta dit, för den är rätt fascinerande, framförallt filmen där han intervjuar sin pappa - som är en äldre, manlig variant av mig. Det vill säga en man med galet mycket grejer och projekt och har typ aldrig slängt något i hela sitt liv.



        

(klicka för större)

Det var det.

Jag råkade glutta i DN, eftersom jag är så otroligt mycket emot elitism. Hrm...
Det handlar om Piratpartiet;
"Partiledaren Rick Falkvinge betonar i sin debattartikel att det bara är partiets ”allra skarpaste” representanter som ska företräda partiet lokalt. Ett ordval som inte direkt mildrar bilden av piraterna som teknokratiska elitister."
Jag bara kände 'jaha, och?', för att alla andra politiker är INTE eltister av olika slag eller?! Det vore väl bra jobbigt  och märkligt om Piratpartiet INTE leddes av 'skarpa' teknokrater eller hur?! (och jag menar inte den ekonomiska innebörden)

jaja...

Puss och kram

Varför jag behöver skjuts hem och känner att jag inte kan eller vill åka buss...



och det är inte bara för att jag har den söta mamman att släpa på... Så här ser det alltid ut... Jag är och förblir en shopaholic... Förresten om någon vet vart jag kan hitta en lampskärm i 20-30talsstuk så hojta till... Eller en ram med glas som är cirkus 60x90 eller där omkring... Har en Lars Norrman jag vill rama in, men jag vill gärna ha en äldre modell... Nåja..

Okej, min bästa darling sitter i Thailand och dricker Singha... Jag hade ju kunnat haka på, men nu blev det inte så eftersom det var lite fööör spontant, jag befann mig ju inte ens hemma när det hela bestämdes och visste inte hur jag skulle fixa det hela, men det gick så långt att jag bokade vaccinationstid iallafall, men nu sitter jag här och har varken sol, strand eller god öl...



men jag gör det näst bästa...! Om någon undrade vad jag har gjort idag...

Och ifall någon kommer ihåg doppresenterna som delades ut i maj, så fyller mamman jämt om en vecka sisådär, vi skiter i vilken siffra som står framför nollan, men det är en fyra, och frågan är vad man ska hitta på till henne... i present.. Jag vet att det är lite sent påkommet, men jag skyller på att jag kom hem till min lya först i söndagskväll och hade gäster fram tills igår... Eller inhyrda hembiträden ;) Oh well, de var ju tvungna att roas iallafall...

Nä, nu blir det nog lite mer Mellis innan sänggång. Imorn ska jag försöka ta mig till stan och kolla in en utställning en av mina kursare har på ett galleri.

Puss och kram

Jag har så smått börjat att fejsbooka, som underhållning. Det här har naturligtvis fört med sig en annan hobby of mine - stalking. Eller stalkning, som man kanske skulle säga om det var ett svenskt ord, men ja, enligt vissa blaskor används det ju som ett sådant. Hur som, jag tycker ändå att det är lite harmlöst att skicka vänförfrågningar till folk man inte alls känner bara för att man vill att ett uns av deras aura ska träffa en aldrig så lite... Det jag har märkt är att 1. det finns en inställning som tar bort ens namn från sökmöjligheten. 2. denna inställning hjälper inte mot oss som begåvats med ett enormt tålamod och förutsatt att du har någon vän eller är med i någon grupp. Alla kan hittas. 3. Om man skickar en vänförfrågan till någon vettig person, utan att skicka med ett meddelande så blir den med högsta sannolikhet ignorerad. 4. Om man däremot skriver ett meddelande som kan tyda på att man är en galen stalker så är det ingen som blir rädd eller paranoid utan glatt trycker på 'godkänn'.... Nå, som en del påstår - man har det inte roligare än man gör sig.

Hmm, nu när jag inte fejsbookar så bloggar jag om att fejsbooka. Can anybody hear me!!! I need help!!



Hmm, undra hur lång tid det kommer att ta innan dörrarna för ett behandlingshem för surfberoende slår upp sina dörrar... Och undra hur det ska fungera med all tid man förlorat på detta eländes elände som inte ens gör en det minsta sjösjuk, kommer man att ha tid att åka till behanlingshemmet eller kommer man endast att googla fram lite info om det...

Pust. Puss och kram

ps. ehrrrum, bloggtemat är förresten Tid, den här veckan ds...

Alltså, jag verkligen skäms för att jag reagerar så här, jag vill inte vara elak, men hur ser hon ut egentligen? Eller så kanske DNs fotograf hälsat på hos Madame Tussaud... Nåja.

Det är länge sedan min skrivare slutade att skriva färg och det är ett bra tag sedan den gav upp att skriva ut pdf-filer och nu har den börjat krångla även när det gäller svart/vita utskrifter. Jag tror att jag ska köpa en ny skrivare. En som kan skriva ut A3format...

Jag satt i morse och tittade på en cirkus 13 kvm större lägenhet som låg ute på nätet, till försäljning. Eller ja, 13kvm större än min och i samma område. En lägenhet med balkong. Så kom mamma rullandes och kollade och konstaterande asgarvande att normala personer rensar bland sina grejer och gör sig av med grejer när det blir för trångt - hennes dotter tänker flytta... Hmmm... Jag vet inte om det är värt hyresökningen eller inte... Men jaja...

Puss och kram

Hur roligt har man en lördag när man sitter och halvglor på Snuten i Hollywood?! Jaja, jag har iallafall bakat muffins. Blåbär-kokos och morot-kardemumma-hackadchoklad. Fast de jäser bra dåligt, men, men, det får väl vara som det är med det då.

Tydligen får jag åka hem på måndag och på onsdag börjar min semester i en och en halv vecka. Då ska jag hinna läsa tusen sidor på engelska, sortera allt som finns att sortera, formatera hårddiskar, göra backup och installera om två datorer, sätta in foton i album och skriva upp på baksidan och allt annat - pust! Stor risk, skulle man kunna säga :)

Jag har väl haft mitt körkort i snart två år, men i sommar var första gången jag körde bil utan sällskap. Det dokumenterades.



Wrrrooom i Lilla röda faran. Eller ja, nä, nu överdrev jag, jag tycker inte alls om att köra fort, för att göra det så kräver jag en rymdraket.

Puss och kram

Jag vet inte, veckans bloggtema är Sex. Inget ämne jag normalt är inne och tafsar på, men OM jag vill veta något om sex så vänder jag mig givetvis till experterna. Ja, jag talar om experterna på Veckorevyn. De där som formar framtidens vuxna.

Vi snackar sex.

Och om rubriken inte skulle locka till sig tillräckligt många klick, så har de lagt till "hur blir man bra i sängen". Jag, som det gammalmodiga russin jag är, börjar rodna och chockat dra efter andan när jag funderar på varför de fjortonåringar, som läser Veckorevyn ska behöva fundera på sådana här grejer, men jag försöker bortse från sådana tankar, jag söker ju information jag. Jag är ju en grävande... bloggerska.. Grävande bloggeri, något som borde införas i SAOL, förresten.

Det är Emeli, 26år, Tessan, 26år och Lisa 25år som ska tala om för dagens tonårstjejer Vilka de vanligaste felen som killar gör i sängen är.
 
"Lisa: Det största felet en kille kan göra i sängen är när han ligger på tjejen med hela sin tyngd mot hennes kropp, och juckar!

Tessan: Det värsta som finns det är när killen är för mesig.

Emmelie: Det stora felet många killar gör är att de inte tänker på min tillfredställese, utan att det bara blir in- ut- slut."

Naturligtvis, nu är jag lättad, nu känner jag att jag redan blivit bättre i sängen... eller?! Som den rabiata feminist jag är, så blir jag först lite less på det uppenbara mansförtrycket. Jag menar om killen 'gör fel i sängen' så beror det ju rimligtvis även på tjejen i fråga... Man är ju ändå två... Så kan man egentligen göra fel? ensam? Sen ser jag kvinnoförtrycket som gör att de här tjejerna ser det som fel som killen gör istället för att känna att de har rätt att säga till, hjälpa till, delta, agera, ta initiativ, bejaka och allt det där... Har Veckorevyn ingen som helst stolthet? måste de fortsätta proppa världen full med förlegade tönterier?

Nä, nu överger jag ämnet och siktar in mig på maten som står på bordet, istället. Mat däremot, det är riktiga grejer. Mat är värt alla frosserier som man kan köpa smör för i Småland.

Puss och kram

Vi har ju hängt en del på Ikea under sommaren. Ma och pa renoverar sin toalett (ja, rummet alltså) och brorsan köket... Det har lett till att jag finner det smått tråkigt att hänga där och min favoritsysselsättning har blivit att sätta mig någonstans och studera alla tragiska par. Med tragiska par så menar jag de som är just det. Ibland ter sig Ikea som en köttmarknad och man ser hur vissa män går runt och spanar brudar istället för att spana möbler... Andra är de unga paren, där killen precis har flyttat hemifrån men det är ändå tjejen i förhållandet som väljer inredning och köksporslin... Eller när den ena partnern känner att den bara måste stoltsera med parets fantastiska kääärlek genom pussar och dylikt och den andra är lite så där lagom ointresserad av att haka på... Eller de här när man ser att de 'nöjt sig med varandra'... För det är finns få saker som är så tragiska som att folk är rädda för att vara ensamma...  Då inser man att världen är rätt sorglig.
Men så kan det ju vara lite underhållande att se hur Ikea verkligen är kvinnornas marknadsplats, det är som sällan man ser en karl entusiastiskt ropa saker som 'kom kom, den här tänkte jag mig i hallen!!!'

Förresten råkade jag köpa 2,5 kilo Polly när vi stannade vid Cloettafabriken.

puss och kram

man skulle ju inte direkt tacka nej till att få stå så här och måla varje dag.. . Nej det är inte jag som har målat, utan något glatt litet barn:)

så var det dags för lite kultur...

Jo, jag nämnde ju att vi började göra om brorsans kök. Eller vi och vi, det är väl mest papsen som arbetat på med lite assistans av mamsen... Och så jag som får skulden för att jag kom med idén...

Jag glömde ju naturligtvis att ta förebilder, men here we go;



före.



och så efter.

Mja, vi är inte riktigt klara än, nej. Jaha ja, nu säger jag det där ordet igen - vi...

Puss och kram

Här om dagen var vi i Jakriborg en sväng. Det är ett skapat bostadsområde. Eller ja, alla bostadsområden är väl skapade, men det här är byggt med medeltiden i bakhuvudet... Jag vet inte, men vi var inte ensamma om att turista dit, bara för att glo.



För mig är det ju då kanske lite mer intressant ur ett konstnördigt perspektiv. Inte just arkitektoriskt, utan mer kombinationerna som dyker upp.



Vad sker när detta 'gamla' möter det nya. Byggt på nytt sätt. Och plaststolar, palmer, gungor, stuprännor, svenska flaggan och allt det där i ett möte med det medeltida.... Och det är naturligtvis rätt smaklöst, samtidigt som det är intressant och ja, mycket märkligt på något sätt. Stadsplanering är oxå oerhört intressant...  Jaja...

Jag har tydligen lyckats övertyga folk om att vi ska åka förbi Ullared när vi far hemåt på tisdag... Jag har ju egentligen ingenting alls, som jag behöver handla... Eller jo, två stora ramar. En till min Duchamp och en till min Lars Norrman, men jag är inte säker på att jag köper nya ramar, kanske försöker hitta lite äldre på någon loppis istället...

Puss och kram

Har målat en liten tavla under tiden jag hängde här. Så där för att brorsan har massa färger och ett staffli. Man kan säga så här, jag kan inte måla i vanliga fall utan gör det mest på kul, eftersom färg är kul. Och när duken står mot ett staffli och man inte riktigt kan skvätta hur som helst och pga det inte har något stöd el kraft i armen ja, då blir det ännu mera pannkaka. Men kul är det ändå...



Ett tag såg det ut som att det höll på att bli ett självporträtt, nu ser det mest ut som en transa - så där i Pridefestivalens ära... (jupp, jag tillhör de där fördomsfulla hetromänniskorna, som har en bestämd bild av hur en transa ser ut... doh... och tydligen tycker jag att de ser ut som målarfärg... Hmmm... Jag kanske snart måste göra avbön på mitt uttalande... )

Puss och kram