saker gjorda: träffat R, träffat M&M, flytit runt
alkoholintag: men hör och häpna det var J och E i kafeterian och kaffet var superdupergott!
dagens fråga: har vi inte sett allt nu?
dagens låt: alltså, jag fick nina rochelle idag!!! eat my shorts säger jag till alla som inte sett dem live!
dagens känsla: stressad
dagens citat: om folk ville ha fred istället för ännu en ny teveapparat så skulle vi ha fred.*



* man kan ju konstatera att john lennon konstaterar mänsklighetens egoist och intelligensnivå...


har träffat min nya personalchef idag. och med det besökt jobbet. hon var trevlig och jag tror faktiskt att jag charmade henne lite, för jag fick henne att skratta och så. still got it... men hon var helt ok... sen träffade jag en gäst vars man dött för en månad sen och som hade begravning imorn. visste inte riktigt vad jag skulle säga, men det var ju jättehemskt verkligen, för de är inte så gamla och hennes dotter är ju yngre än mig iallafall... och så köpte jag majblommor för att fira våren. var ju lika bra liksom.

hade med mig pannkakans födelsedagspresent som var order om promenad och hopprepshoppning, recept samt ett gäng torkad frukt, bönor och linser typ. jag är hennes 'du är vad du äter-anna'. och när jag berättat för folk vad jag ska ge så har de tittat konstigt på mig, som att det typ skulle vara en förolämpning att ge en sån present. och visst, jag förstår väl den reaktionen, men seriöst, om man är en riktig kompis så vill man väl att ens vänner ska leva ett bra liv... och nyttig mat gör en glad.  så är det bara.
sen (lite internt då) solfjädern var ju naturligtvis från spanien och jag tänkte att darling kunde ha den i väskan i sommar, däför det bara var en liiiten.. och tvålen är nån sån där som är väldigt speciell för just spanien. vinet heter mitt efternamn, hoho... det var det som var poängen...
men till och med min psykolog tyckte att det kunde vara varning för misstolkning på en sån present, men herre gud, jag är ju fixerad vid du är vad du äter, så det är inte alls menat så...

och för att vara lite intern igen, så var det en tävling i city sthlm idag. sms-tävling att man skulle döpa skansens nya apbebis. så, hehe, jag var ju bara tvungen att skicka in ett namnförslag - Mimo! haha... garvade som fan åt min egen humor där.

männen, kärleken? ok, jag nämner honom igen. men R hade läst mailen och tyckte att det var riktigt illa. jo. och hon undrade ifall han skulle kunna provocera mig så mycket att jag tex tog till våld. och jag sa snarare tvärtom. fast inte så att jag är rädd för jag tror inte det, men jag kan ju garanterat säga att om jag slog så skulle han ju inte tveka att slå tillbaka. men hon var glad att det var långt avstånd emellan, för hon var lite hmm, skeptisk till det här hatet vi närde... och så frågade hon ifall jag trodde att det kunde bli kärlek av det någon gång och jag sa 'nej, jag tror inte att jag skulle vilja leva med vetskapen att min pv har kallat mig för fitta' och isåfall skulle det ju krävas enormt mycket krälande i stoftet från hans sida och hon bara 'snarare från din sida' och menade på att det där att jag skulle vara tvungen att förlåta och glömma alla kränkningar. så på det sättet har hon ju rätt. men nix, jag tror inte att det någonsin kommer att ske och jag tycker att det redan har gått över gränsen.

sen sa jag att jag insett att jag blivit elak. att jag typ anser att jag fått så mycket skit att jag inte orkar inte vara elak längre. hon frågade ifall mina vänner märkt nåt och jag bara, ptja, de kanske märker att jag är hård mot dem, visst... men jag tycker inte om mig själv som elak. men innan J, som jag minns det iallafall, så var jag mycket snällare. visst jag ställde väl krav på fido, men ja, så där... snällare iallafall... men sen så har jag ju oxå blivit mycket mer lättsårad och känner mig lättare kränkt sen hela alltihopa, även om jag alltid varit lättsårad så har det ju förstärkts, det här med hur jag upplever saker som kränkningar och att det är den känslan jag bär med mig... men det är ju, jo... så... men jag vill bli snäll igen liksom...

men jaja, efter mötet idag kändes det iallafall lite bättre alltihop. får se om det håller i sig, men helt plötsligt kände jag att jag såg fram emot att ev börja jobba igen. fast jag vill inte säga det, egentligen, eftersom det kanske inte håller i sig som sagt. för det är så. man är som rädd för att visa sig glad eller så där se fram emot saker, för då kanske folk tror att allt är bra och slutar förstå en. vilket ingen iofs gör ändå så, eftersom jag är knäpp, haha...

jaja, dagens outfit är iallafall



eftersom jag ska göra mig av med den tröjan ändå så... och för att jag inte kunde ha det där skärpet förut, när jag köpte det. det gick som inte runt. så var det med det.
och eftersom big brother-jessica sa att hon skulle vika ut sig när hon kom ut... som att vi inte sett allt redan?!

och planen för kvällen är endast denna; se till att fixa det där med att koppla telefonen till datorn. alltså mobilen. föra över lite musik kanske. och så. att sluta vara så teknikfientlig helt enkelt...

puss på er, lovers ;)