saker gjorda: varit på ikea, diskat, glott på masters of horror
alkoholintag: dricker ett glas mousserande vin nu, döpt efter mig...
dagens fråga: framtiden?
dagens låt: women to women - ardis
dagens känsla: jag är liksom tom och trött på nåt märkligt sätt...
dagens citat: jag tror att hela min generation har som uppdrag att döda klichén.*


* beck, och inte martin beck...


ok, jag köpte tapeter till sovrummet. fast det svider som fan, tanken på att tapetsera över spöket laban och lilla anna, men jag antar att det kanske är dags att växa upp :( *snyft*. valde ljuslila till två väggar och mörklila till de två andra... eller ja, mörkare lila iallafall...

sen råkade jag gå från ikea en tusenlapp fattigare. köpte en bänk till hallen, eftersom det känns skönt att ha någon avlastningsplats där, trots att jag har en lång och smal hall, sen blev det nytt förkläde, nya diskhanddukar, en krog till att ha sladdar i, nya témuggar och nya glas. så nu har jag rensat ut lite gamla muggar och glas som för att få plats. men jag tänkte att det kanske kunde vara kul att iallafall ha fyra likadana muggar, så så fick det bli.

männen, kärleken? ok, sorry mitt vredesutbrott här om dan. är mer likgiltig numer, även om jag har lite svårt att förstå varför man ringer till mig och kallar mig sötnos och säger hur söt jag är osv samtidigt som man har blockat mig på ett internetforum. ett forum där jag aldrig ens besvärat honom, snarare tvärtom, han som lämnat ut mitt nick och snackat skit om mig och tagit kontakt med mig... jag menar, ska sånt beteende skapa tillit. det får mig snarare att undra vad han döljer. men ja, det var bara en liten del i det hela, det var ju lite mer som hör till där... hur han säger en sak till mig och sen låter mig upptäcka att så är det inte alls... så där som att han ringer till mig och kallar mig sötnos samma dag som han blir ihop med andra osv.. och sen upptäcker man senare att det beteendet upprepar sig... fast i andra versioner... nå, att jag såg rakt igenom honom, för mina misstankar stämde tydligen, fick honom att känna avsmak inför mig och ja, jag har inget mer att säga om det. varför ska jag gå runt och vara kär i någon som kallar mig fitta, ljuger och förnedrar mig... jag har liksom kallat honom för underbar och han har helt enkelt bara blåst mig. och förnekat mig. och inte en sekund att jag litar på honom igen. han är skum.

det här med att börja jobba. så här är det. nu sist, när jag var på fest. innan, veckorna innan, tyckte jag att det var enormt stressande att bara tänka på det. samma dag, tidigare på dagen var jag så enormt trött, på gränsen till medvetslös och jag ville bara sova och ringa och säga att jag inte kunde. men sånt blir man aldrig förlåten för :) så jag tvingade mig igång. och ju närmre festen tiden gled desto mer nervös och uppspelt blev jag. och ångesten knöt sig som en snara kring halsen. sen var festen kul som faen. men om jag skulle behöva uppleva det här varje dag skulle jag bryta ihop efter en vecka. och alltså så där på riktigt, på den nivån att jag inte skulle kunna röra mig överhuvudtaget och jag är rädd för det. jag är rädd för att jag skulle ta livet av mig, för jag vill inte ta livet av mig. det som har hindrat mig hittills är ju mest knarkleif liksom. den där tanken på att ett självmord ska vara perfekt. det ska vara snyggt runt omkring, man själv ska vara snygg och inget bajs eller kiss. komplicerat. så det är liksom svårt att tänka på framtiden när man har en dödslängtan och det man vill är att få försvinna. samtidigt som man är 'begåvad' med sån stark överlevnadsinstinkt att man inte gör vissa saker, är rädd för vissa saker osv. det är galet.

men jaja, nu har jag iallafall 4 konserter att 'se fram emot' haha... oxå märkligt det där att man trots allt planerar för framtiden, att man planerar att göra saker långt in i framtiden. min brorsa vill att jag ska komma ner till spanien igen. men jag vet ju inte vad försäkringskassan har i sitt sköte åt mig, så jag får avvakta... och jo, jag gillar inte att resa, men det var ändå så skönt att befinna sig på en plats där jag inte behövde vara rädd...

jag är verkligen omöjlig att älska. jag har för mycket destruktivt i mitt bagage.

ska verkligen ta någon dag nu när jag bara ligger i sängen och läser alla tidningar som jag inte hunnit läsa än. eller magasin, snarare. härligt. och så ska jag banne mig se till att bli glad igen och att våga må bra. sluta vara rädd för det lömska som lurar i skuggorna, den där kraschen man förväntar sig ska inträffa...