mitt lilla sidoprojekt

Och om någon undrar vad jag har gjort idag så...



Jo, jag har varit på första föreläsningen på mitt lilla sidoprojekt till kurs... Tyvärr endast teoretisk och inget praktiskt, men, men... Det kan ju vara kul ändå.
Tyvärr fick jag en panikångestattack när jag kom fram till plugget. Ytterst irriterande att inte hinna köpa med sig en kopp kaffe för att man är tvungen att sitta och försöka få hjärtat att sluta löpa med hjälp av rutmetoden. Oh well.

Jag har sålt min kamera. Det var ju trevligt. Men nu ska jag käka, glo på night stalker och plugga, jag misstänker dock att jag kommer att somna.

Puss och kram



Kommentarer
dess

du verkar iaf haft de roligare än mig....





jag fick inte panikattack... snarare ska-jag-dissekrera-boken-eller-tortera-den-levande-attack



soussloff kan gå o dö

2009-01-21 @ 19:31:54
Marielle

Kul att du vill vara med och tävla :-) En vinnare kommer att dras ikväll kl 22. Kika in då! Kram

2009-01-22 @ 08:31:29
URL: http://marielletorgersson.blogg.se/
Annika

Hur känns dina panik-attacker? I november fick jag en sådan i bilen...Först blev jag yr, det blrjade pirra och sticka i armar och ben sen började hjärtat rusa som en tokig. hela bröstet var sen alldeles flammigt. Det gick över rätt snabbt, men gud så otäckt det är. TUR att man vet vad det är när det händer. jag har ju också haft det förr, men det var flera år sen.

NU hoppas jag att det dröjer massor med år till nästa ggn. För fy så otäck det är...

Rutmetoden vet jag att su berättat om förr...Verkar bra!!

Hoppas denna dag är bättre!!

2009-01-22 @ 13:08:49
URL: http://kankaglenreston.blogspot.com
leopardia

Dess: men nu så är den boken glasklar, eller hur ;)



Annika: Det är lite olika, men det är mest att hjärtat slår hårt som 17 och fort, så där att det gör ont i bröstet. Ungefär som om du sprungit marathon och kommit upp i maxpuls.. Och om jag inte sätter mig ner så försvinner synen - så jag vill iiinte få en när jag kör bil... Men mina kan vara bra länge, men det är sällan det är pirr och stick i armarna dock... Och sen är det som om hjärtat når max och pyser till och så är det över... Jo, jag börjar svettas som en gris oxå, haha... Men mina attacker är bra skumma, eftersom de kan vara hur länge som helst och sen kan de ligga och pyra i bröstet, jag kan gå runt och känna att det är på G, men att det krävs nåt för att lösa ut den... Men som sagt, ja, visst, det är ju tur att man inte får dödsångest eller inte vet vad det är utan kan hantera det more or less... Har inte kollat om jag blir flammig, ska göra det ifall det händer nån mer gång, men peppar peppar ta i trä, så slipper jag det gärna.

2009-01-22 @ 14:51:44


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0