Men det är ju bara för att jag älskar den här tröjan! Avanna. Så den fick följa med ner till Lund.

Håller på försöker styra upp det här med essän, men jag bubblar ju över av idéer och saker jag vill flika in. Jag vill tydligen täcka in hela problemet med den patriarkala samhällsstrukturen på fem sidor. Med dubbelt radavstånd. Jaja.

Om det är någon förklaring till påskens tur i tävling, så kan jag ju säga att kärleken är obefintlig. Och de gånger den inte varit det, så har den bara varit otur, haha. Hu ja, jag har insett mina knepiga och smått destruktiva mönster, så jag har lagt ner det där. Jag fokuserar på min egen glädje istället... För jag är så glad hela tiden, nu för tiden. Eller det är klart, det är ju mindre kul de tillfällen... Ja, inte för att vara ytlig, men jag såg ett foto på mig själv från Fidos födelsedag och det var som att få en örfil. Jag lever ju tydligen i nån fantasivärld där jag är snygg och charmig och undrar varför den och den har flickvän/pojkvän, när jag är singel... Så fick jag min tillrättavisning iform av ett foto och jag insåg att jag är bland det fulaste som gått i ett par skor - och tur är det väl då att jag är singel ;)
Eller när jag tänker på framtiden och hur jag faktiskt inte kan någonting. Hur misslyckad jag är. Och ja, dryg oxå för den delen. Men det är ingenting jag går och ältar när jag är glad, så jag fokuserar på min egen glädje jag...

Och på att försöka hitta den perfekta väskan...

Men nu ska jag nog trycka i mig lite vitaminer och hoppas på att det dyker upp nåt man kan se på tv:n...

Puss och kram