det blir ingen nyårskrönika


vi är ju inne på ett nytt år ja. och nu, när jag har surfat runt på lite bloggar så har jag sett hur de sammanfattar året som gått... jag tänkte att det måste jag försöka göra, mest för min egen skull, men så var det det där med att minnet sviker och vad har egentligen hänt? vilka stordåd har jag åstakommit? jag får fortsätta leva på att jag har dykt...

och så till det nya året; vilka stordåd ska jag åstakomma? vilka mål ska uppnås? jag känner att jag har hamnat i nån form av svacka där allt bara handlar om studier och allt som inte gör det ger panik, för tanken på tentor och referat som ska skrivas gör att naglarna slits ner till bitnivå, utan att en endaste tand nuddat dem...

på fredag hoppas jag iallafall kunna smita iväg på en fika, utan att drabbas av en gnagande hamster i mitt bröst. sist jag träffade fido, dvs på julmys, fick jag tre 'irritationsattacker' kallat panikattacker på vägen dit. jag menar TRE stycken, jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. först när jag låste dörren, så det var bara att sätta sig i trappen och vila och vänta ut den. visst kan man stapla på ändå, men jag tänkte mildra svettlukten jag spred omkring mig i möjligaste mån, så jag satt. den andra när jag kommit fram till tunnelbanan. en bön till han där uppe, som jag egentligen tvivlar på existerar, om att den skulle ebba ut innan jag skulle kliva av tåget. och så den sista när jag ringde på dörren - pling plång och ett jaaaaaaa, det är jag som luktar svett!! för av nån anledning känner man sig tvungen att påpeka att man är medveten om sitt sunkiga tillstånd, istället för att låtsas som att det regnar. varför är det så? blir nån gladare av det?

men å andra sidan lider jag ju av mundiarré ibland. i ordets rätta bemärkelse. som Ka sa - nu har jag nog en polare mindre i klassen. jo, men så att jag råkade förklara en grej för en kursare, genom att använda det mycket användbara ordet 'bajsmunnen' som uttryck för något man helt enkelt inte kommer på vad man ska kalla... en gammal jargong som lever kvar från jobbtiden, när det mesta var munnar hit och dit. den ultimata lyxkrogen tre remmare hette helt plötsligt tre munnar osv.

men årets mål kanske ska vara att ta en dag i taget istället för att hela tiden envisas med att tänka på framtiden och saker man ska göra. helt enkelt mer göra i nuet och minder försöka skriva om framtiden.

så puss och kram på er

förövrigt inledde jag den här krönikan med att läsa ordet gubbröst som gubb-bröst, vilket jag tycker var en helt naturlig misstolkning...

Andra bloggar om: , , , , , , ,



Kommentarer
panki

En dag i taget tycker jag låter som ett bra motto!
Puss puss från Pannkaksmunnen :-)

2008-01-10 @ 23:21:03
URL: http://pancake.webblogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0